Dehär med kärlek och att vara singel

Det är ganska många som frågar mig hur det känns att vara singel efter ett "långt" förhållande. (Vet inte om jag själv räknar det som jättelångt. jo två år är långt eftersom vi var sexton när vi blev tillsamans men mina päron har vart gifta i 20 år vafan, det är långt!)
Många undrar också om det inte känns konstigt att vi är kompisar.


Mitt utomordentliga svar: Det känns inte direkt konstigt att vara singel. Det är rätt skönt faktiskt. Faktum är att jag har tyckt mig ha det jävligt bra som singel. Tex så hade jag aldrig gått på krogen som singel innan vi gjorde slut. Jag trivs med att kunna göra precis vad fan jag vill. Inte för att jag har behovet att ligga runt eller liknande men jag skulle kunna om jag ville. Det finns ingen person jag måste ha i åtanke när jag lägger upp min vecka. Ingen att sakna när jag är borta över helgen. Och det har vart jävligt skönt. För två år är lång tid när man är sexton, sjutton, arton år.

Däremot så kan jag sakna mycket med ett förhållande också. Min totala trygghet har legat hos Kalle sedan vi blev tillsammans. Finns det nån person som känner mig bättre än jag själv så är det han. Alla gånger! Så är det fortfarande och kommer nog vara ett tag till. Det är ju skönt att ha nån att luta sig mot när det är lite trögt i livet eller nån som man kan spara roligheter till. Dessutom allt dethär med att göra saker tillsammans: laga mat, träna, åka pulka, kittlas, sova, äta, skratta, mysa, bio, ja allt möjligt. Självklart har jag kompisar att göra dessa saker med nu men det är aldrig riktigt likadant faktiskt.


Till den andra frågan och mitt svar, nej det känns inte konstigt att vi är kompisar. Då skulle vi väl endå inte vara kompisar? Tvärtom så skulle det kännts väldigt konstigt om vi inte var vänner.
Jag har inga problem med att se Kalle med andra tjejer. Lite skummt har det kännts vid något tillfälle men mer pga vanan att det är han och jag än att jag kännt mig genuint avundsjuk.


Till en början efter vårat förhållande (eller ja, efter mitt och Niklas som varade i fyra månader och var ganska snabbt inpå mitt och Kalles avslut) så mådde jag fan illa av tanken på ett förhållande och skulle fan aldrig ens tänkt tanken på att bli tillsammans med någon. Nu har jag kommit in i någon slags fas där jag inte kräks på tanken men absolut inte letar efter något. Man kan väl säga att om jag skulle råka träffa någon jag blir riktigt kär i så skulle jag inte tveka för sakens skull.


Det som känns jobbigt dock och som jag kännde under hela förhållandet med Niklas är att jag är så van vid att känna min partner utan och innan. Jag är van vid att veta hur jag ska reagera om han blir, arg, ledsen, sur, förvirrad, ja you name it. Jag kan tamejfan se på Kalle ungefär vad han tänker när han pratar med nån. Jag vet vad hans åsikt är i praktiskt taget allt som förs på tal. Det känns jobbigt att behöva "lära" sig en ny person. Skitjobbigt faktiskt. Men det kanske bara är jag som är lat?











                                 


                                                            Så små och gölliga vi var!

jag är en motorvägsman

Har inte på ett tag eftersom jag har bott i min syrras lägenhet när dem var i Cypern nu i en vecka.

Jag har fina nyheter iallafall! Numera har jag två jobb! Personlig assistent och hunddagis. Vilket betyder att jag inte är stenrik precis, typ tvärtom men jag jobbar med något kul och jag klarar mig iallafall.

Jag trivs skitbra på dethär jobbet, det är trevliga kollegor, fina hundar osv.


Pendlar däremot mellan att vara galet glad och kär i livet till att få smått ångest över att jag inte är helt säker på vadfan jag ska göra med mitt liv. För jag vet inte vart jag ska flytta, om jag ska flytta själv eller med sällskap, jag kommer inte jobba med dethär hela livet för det är inte min ambition, Visst det är kul och det duger bra just nu men jag vet att jag inte kommer sitta kvar här hela livet. om inte annat så funkar inte det ekonomiskt.  Det gör mig orolig, jag får lite svårt att sova då och då. Jag vill VETA. Pallar inte gå runt och fundera, vända och vrida på allt. Tycker verkligen att det kan bli en månad frammåt i tiden istället :P


Och sist men inte minst så saknar jag Idde något fruktansvärt mycket. Det gör så galet ont faktiskt. Varje jävla dag. Jag till och med drömmer om honom. Tänk att ett djur kan betyda så mycket alltså. Det är fan sjukt.


Dessutom så känns det fan hårt att veta att Kalle numera bor i Norge och har fått fortsatt anställning på djurparken där. Jag hadde också kunnat vara där nu och levt drömlivet. Fått allt det jag ville ha. Men jag gjorde inte det för Iddes skull. Och nu sitter jag här och jobbar på hunddagis trots att jag skulle kunna jobba med lejon, tigrar och krokodiler. Det sticker fan lite.









                                       

Just idag är jag stark! Och lite arg. plus det där om att jag inte bryr mig om du tycker att jag är tjock

Jag kan bli så fruktansvärt förbannad när jag ser, hör eller upplever att personer blir nedtryckta på olika sätt.

Livet är fan tillräckligt jobbigt som det är. Inte för att vara negativ men att leva är hårt! Många gånger har vi jävligt kul och för det mesta har man det "bra" men det finns alltid nått som inte riktigt är perfekt, om det så må vara att man har skavsår eller att favvotröjjan går sönder till riktigt tuffa perioder då man nätt och jämnt pallar med.


Det är så konstigt att vi människor kan utsätta varran för saker som mobbning osv när vi faktiskt vet precis hur det känns. För alla vet hur det känns att känna sig lite lite utanför. Att inte riiiktigt passa in. När man mycket väl vet att folk snackar skit. Att dem just i detta nu säger nått onödigt och dummt när personen de pratar om står två meter bort. När någon vi tycker väldigt mycket om säger något för att verkligen såra, dem vet lixom vart den ömma tån är gömd och pressar på den. Vi alla vet hur det känns när någon bestämmer över oss trots att vi själva vet vad vi vill göra och att det är möjligt att göra det. Ja, fyfan det värsta som finns är ju att ha rätten att bestämma vad man vill, det är fullt möjligt att genomföras och sedan så bestämmer någon annan att det inte alls ska bli så.


Det här är ingenting som hänt mig på länge men jag har just nu personer i min närhet som upplever det på olika sätt och jag blir lika arg varje gång.




Jag har turen att vara en sån som inte tar så mycket skit. Självklart så blir jag sårad av hårda ord, speciellt om det kommer från någon man ser upp till eller älskar. Självklart vill jag inte heller att andra ska tycka illa om mig och snacka en massa skit bakom min rygg men jag låter oftast ingen sätta sig över mig. Jag kan ta hårda ord med enklackspark, speciellt om de är helt obefogade eller kommer ur en persons mun som jag vet enbart säger det för att den är avundsjuk på hur jävla awesome jag är och den inte är. Om presoner jag mest skrattar åt i smyg snackar skit om mig tycker jag mest att det är intressant att dem faktiskt noterar vad jag gör i mitt liv för jag har fan inte ens nån aning om vad dem heter.  För jag vet att det finns en hel del personer som pratar om mig, jag vet att många stör sig på att jag är ärlig och rak. att jag skämtar om "saker man inte ska skämmta om" (typ kuk, fitta eller annat man inte fick prata om på det gammla goda 30-talet) men mest av allt för att jag inte bryr mig om vad andra tycker. Att jag faktiskt helt seriöst skiter i det. Jag skiter i om dendär tjejen som jag gick i samma klass som i högstadiet tycker att jag ser tjock ut i demdär byxorna. Eller om bruden vars kille jag var kompis med förut tycker att jag är en tönt som säger åt folk att inte röka i busskuren. Mest för att jag är lat men också för att jag genuint anser att jag är bra endå. Jag skrattar högt och jag hörs och syns. Jag tar plats och skämms inte för det. Well, dem flesta som känner mig påriktigt uppskattar det nog mer än vad de irriterar sig på det. Och det är ju fan det som räknas. Eller hur?




 Min stora förebild innom detta ämne är www.ladydahmer.se hon e grymmmm!

Vem fan är en äkta vän?

Ibland så lever jag ju ändå ett rätt så kul liv!

Helgen har spenderats med goa vänner och sena nätter fulla av roligheter! Ibland kan ju dock roligheter kompliteras med kräks vilket är mindre kul men jag klarade mig från det denna gång!

Just i detta nu så sitter jag och.. ja sitter i min onepiece och dräggar i soffan. Men jag funderar också på vad som avgör vem som är en bekant, vän, nära vän och riiiiiiiktigt nära vän.

En bekant kan ju vara någon som man en gång i tiden vart vän eller nära vän med men som man nuförtiden endast träffar då och då. Eller nån man har gemensamma vänner med, arbetskollega man kommit lite närmare osv. Dessutom så kanske det mest är på en lättsam nivå. Träffas och tar en fika typ.  Här kan ju även en vän finnas, bekant och vän är det en hårfin gräns emellan. Men en bekant kanske man kan räkna som en person du inte skulle hänga med utan de gemensamma vännerna.

Sen har iallafall jag nära vänner som jag faktiskt inte träffar så ofta men när vi väl ses så är det som om vi aldrig vart ifrån varrandra. Kan snacka om allt och det känns aldrig konstigt eller obekvämt.

Sen har vi ju alla vänner som vi träffar ofta. Nära vänner. Dem vi verkligen kan lita på och som vet allt om varrandra.

Sist men inte minst kommer de riktigt nära vännerna. Sådana man praktiskt taget räknar som syskon. Som man skulle ringa om det var riktigt riktigt illa. Nära döden typ. Som man vet alltid och förevigt ställer upp när det behövs och även när det inte behövs. Som kan bli sjukt arg och irriterad på dig men som endå alltid finns där när det väl gäller.









                                          

Man kanske skölle skaffa sig ett liv?

Vi vann rullstolsrallyt idag! Eller ja. mot den personen vi körde emot iallafall! Jag fick en mycket fin t-shirt :)

Resten av dan så gick vi runt och kollade på allt, käkade i kunshallen och sedan drog vi hem.

Har verkligen inget kul eller nån såndär braig tanke att dela med mig av. Sitter helt och alldeles ensam och käkar räkor och aioli nu igen!



Är ej på humör att skriva. Trött.

Heido!






min utomordentliga plan

Jag sa ju i ett tidigare innlägg att jag listat ut vad jag ska göra med mitt liv om ni minns? Här är då planen;

Ta körkörtsfittan en gång för alla!

Flytta ut i buschen.

Köpa gullekatt.

Skaffa medryttarhäst.

Jobba röven av mig. (eller inte. tänkte få ihop det till typ fyra dagar i vecka med plus minus)

Se till att ha tid att måla och annat som jag hafft svårt att hinna med under gymnasiet. ( därav den lediga veckodagen, det är också för att jag då och då jobbar helg och vill ha iallafall EN ledig dag)

Spara pengar varje månad.

Resa bort till nått varmt ställe när det är som kallast och deppigast här i kuksverige.


Sen spara pengar för egen lägenhet och senare häst.


Efter det får man ju lixom se vadfan som händer med livet. Man får ju inte vara alltför planerad!





Idag så har jag somsagt vart och ridit tillsammans med Emelie! Det var så sjukt mysigt :) Det känns dock att jag gått från att rida typ fem dagar i veckan till inget alls på två månader :P Men Rune är en så fin och duktig häst att jag kunnde slappna av. Är inte van vid att kunna "slörida" sådär i skogen, Rune är så lugn att man verkligen kan lita på att han inte rusar på eller plötsligt kör ett rodeonummer.  Idde fick man ju ha koll på när man var ute på ett helt annat sätt.

Nu har jag vart hemma en stund och har hunnit käka nudlar och tittat på TV en stund ;) ska duscha nu och sen sova eftersom jag ska upp och jobba imorrn :)





ingen vill veta vart jag köpt (köppt?) min tröjja

igår så jobbade jag, var inne i stan på ung08 och chillade runt lite, har faktiskt aldrig vart där förut. Tror jag var runt tolv när ung08 hännde första gången och sedan kunnde jag aldrig gå för att jag var bortrest eller sjuk varje år och sedan blev jag lite för gammal för det. Men det var kul att få vara där och se allt, känns ganska likt stämmningen som är under tex nrj in the park som jag vart på när jag var yngre.

Senare på kvällen så mös jag med lite kompisar, spelade spel och snackade skit :) Gillar sånna slapparkvällar!



Dagens aktivitet har vart att jag och Elin åkte in till stan och shoppade lite, jag fick ju presentkort i födelsedagspresent och har lite sparade pengar också som jag sparat just för kläder. Det jag kom hem med var:

En stickad kofta från Zara. Blå med vitt mönster, luva.

Jeansleggings och en vanlig svart enkel klänning från H&M

Svarta leggings med lite fejkskinndetaljer, ett svart linne med vitt mönster, en jääättestor tunn tröja med trekvartsärmar. typ zebramönstrad.

Orkar inte ta bilder just nu ;) kanske gör det imorrn.


Sedan åkte vi till stallet och jag hjälpte Elin att hoppa :) Har hafft en supermysig dag!

Imorrn så ska jag följa med Emelie till stallet! Ni vet min kompis/ tränare? Drt ska bli riktigt kul, jag saknar att rida så gruvligt mycket.. Det är nästan som en drog.

Det är bara så att jag känner mig inte så hemma någonstans som jag gör på en hästrygg. Helt seriöst. Vad som än händer, är jag ledsen, sjukt deppig, ångest eller bara har så mycket tankar och funderingar i hjärnan att jag knappt vet vad jag heter så är det allra bästa stället jag kan tänka mig en hästrygg ute i skogen. Där ordnar allt upp sig lixom! :) Kan tänka mig att det är samma för personer som håller på med andra grejer, typ spelar gitarr, målar, dator, fotboll eller vad fan som helst. Det man älskar och är bra på- där är man hemma.





jävla kukapafitta ditt jävla nylle jagskadödadig fan

Jag hadde skrivit ett jättebra jättekul inlägg och hadde verkligen en jävligt bra tanke bakom men sen försvann hela skiten och nu är jag kukförbannad.


Det gick ut på att jag är tråkig just nu för att jag alltid är igång och tillslut måste jag chilla lite annars dör jag typ.

Har dessutom bestämmt mig för vad jag ska göra med mitt liv.


Tänker inte skriva om hela innlägget det var skitlångt



Javla apanus dator. Ska fan spotta på dig

Min hud är sjuk, och ganska ful

Tjollahaopp! Igår hann jag inte blogga alls som ni märkte, jag var med två kompisar som ni redan fått höra massa om! Sandra som äger Idde och Emelie som har tränat mig och Idde, de två är då kompisar och är nu mina kompisar så vi är kompisar alla tre.. eh ja ni fattar! Vi flängde iallafall runt på lite olika ställen (typ, donken, stallet, willys) och slutade kvällen med att titta på film med massa snask i Emelies säng.

Idag så har jag jobbat igen. Vi käkade pizza, käkade bulle och satt och läste i solen. (har somsagt jordens slappaste jobb) Sen slutade jag och drog till stallet och hämtade min ridhjälm samt snackade med Carro en stund. Nu är jag hemma och har försökt få lite pli på min hud. Det är nämligen så att jag har fel på min hud. En hudsjukdom helt enkelt. Den smittas inte eller nått och i vanliga fall så syns det inte särskillt mycket men nu så har jag fått allergiska reaktioner på salvan jag använder vilket betyder att jag inte har använt den på ett tag. Då blommar ju skiten ut. Jag har sår i hela nyllet och på armarna. Det kliar dessutom nått outhärdligt. Så jag har lagt en ansiktsmask och väntar på att få skölja av den och sedan.. chilla lite mer. Sen ska jag mysa med film och sliskigt massa gottigt med ett par kompisar. Är galet trött så det passar bra :)



Livet är en trasig hudfest







jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att du är värdelös

Var hos tandläkarn imorse. Borrade lite.. Var jättenervös inför att få bedövningssprutan vilket är rätt sjukt eftersom jag endå har betalat för att få en jävligt mycket fetare nål rakt genom läppen men i vilketfall så gjorde inte sprutan så ont. Däremot var tandläkaren i skummaste laget asså. Hon satt och sjöng för sig själv medans hon hadde hela handen i min mun så att jag inte kunnde andas ordentligt. Flera gånger så kurrade hennes mage och då skrattade hon högt och var tvungen att beskriva i detalj exakt hur kul hon tycket det var för sin kollega. Sen så slet hon sönder hela mitt tandkött så det skvätte blod överallt. Och då menar jag det vekligen, det var på hennes händer och runt min mun. Hon talade om för mig att mitt tandkött blir misshandlat men att det kommer att läka innom ett par dagar. Det känndes högst obehagligt. Sedan så hon såhär- du har en gammal lagning här som sitter helt konstigt, det är typ en cp-lagning.

Har funderat sen dess vad det kan vara för fel på henne. Har ännu inte kommit på något.

Efter denna obehagliga upplevelse handlade jag lite mat, åkte hem och käkade lite. Under dagen har jag städat hela huset inklusive mitt eget rum. Vilket var en pärs. Inte att städa huset men mitt rum. ujujuj det var har fan gått ännu lite längre emmellan städningarna denhär gången än vad det brukar.. det var väldigt, väldigt jobbigt. Speciellt eftersom jag hadde galen huvudvärk och smärta i hela käken efter den omilda behandlingen tidigare under dagen.

Många som ser mitt rum blir chockade. Det är oftast, väldigt, VÄLDIGT stökigt. Inte normalstökigt utan panikstökigt. Fast det är organiserad misär. Jag vet vart allt ligger. Trots att hårborsten hammnar i en låda med pennor så vet jag ju att den är där iallafall. Det som däremot är min styrka är att jag inte gillar när det är äckligt. Stökigt, visst , men inte äckligt! Vilket gör att jag byter lakan varranan vecka och absolut minst var tredje vilket jag känner många som inte gör. Dem byter typ var tredje månad.  Skitäckligt. Jag brukar dessutom ungefär en gång i månaden (vilket alltså var det jag gjorde idag) röjja undan allt till deras rätta platser, all smutstvätt ner till badrummet, dammsuger och våttorkar allt. Visst skulle jag kunna städa mycket oftare men somsagt så känner jag måååånga som inte städar ens i närheten av så ofta. Jag tycker det är viktigare att man dammsuger osv än att ha ordning på prylarna.

Förövrigt så är jag sugen på lite sällskap men är sammtidigt trött. Orkar lixom inte höra av mig till folk och kolla vad de har för sig. Blir nog endå så att jag tar det lugnt ikväll, har fortfarande ont i käken också.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe och titta lite på tv. Chillerill









                                   

                                                              Saknarsaknarsaknar, hela tiden


rakt upp i bajjan

Idag har jag jobbat som en riktig vuxen. Vi var på kollo och badade plus ritade lite, sen åkte vi hem och chillade i soffan plus kollade på film. Verkligen ansträngande, precis som vanligt ;)

Efter det drog jag till stallet och gjorde rent lite i boxen min nya häst ska ha, alltså Iddes gamla box. Elin , Carro och Jenny var oxå där så jag snackade en massa skit med dem och hadde det trevligt!

Blev dock plötsligt galet hungrig så jag fick helt enkelt lämmna en halvren box åt sitt öde och hojja ner till centrum för att inhandla mat. Har den senaste veckan ätit nudlar till middag. Varje dag. Förutom en och då åt jag pannkakor så näringsnivån i min kropp lär ligga jävla lågt just nu. Var dessutom sugen på lite riktig mat så jag satsade stort och köpte tortillini av varianten soltorkade tomater och ost, till detta en pastasås innehållande tomater och rostad vitlök. Det. var. så. jävla. GOTT!

Dessutom har jag begåvats med egenskapen att tänka frammåt. Så jag köpte även räkor och aioli ät snaska på under kvällens tv- tittande. Sitter i detta nu och slaskar i mig :) Det enda som fattas nu är lite sällskap.

Har inte sällskap. FML


Kommer dock få sällskap lite senare av AG. Henne gillar jag ganska mycket iallafall haha ;)










Livet är en fest?

Har på senaste tiden hafft fullt upp med partaj, födelsedag och jobb. Denhär veckan jobbar jag endas två dagar så nu kommer jag få tid till att plugga körkortsteori och shoppa lite för födelsedagspresentkort :)


Idag så är jag ledig men jobbar imorrn så har inte planerat att anstänga mig nämnvärt. Men ska till stallet idag och hjälpa Elin när hon hoppar. Känns väldigt konstigt att åka dit utan att ha en egen häst att rida. Idde har nämligen flyttat till Allingsås tillsammans med Sandra. Har inte nämnt det i bloggen tidigare enbart pga att det har vart sjukt jobbigt för mig eftersom jag älskar den hästen över allt annat! Jag är helt medveten om att han har det jättebra i det nya stallet med Sandra och att hon såklart inte kan lämmna honom hos mig eller strunta i att flytta bara för att jag älskar hennes häst, hon älskar ju honom minst lika mycket!  men man kan ju aldrig rå för att man är ledsen. Jag är glad att han har det bra nu men såklart skulle jag mest av allt vilja ha honom här hos mig för resten av livet. Han är min lilla älskling.

I vilket fall har jag inte vart i stallet sedan jag kom hem från Gransnäs och de flyttade under tiden jag var där. Kommer nog kännas lite jobbigt faktisk. Men nu ska jag fixa till boxen riktigt bra eftersom jag snart kommer skaffa mig en egen häst i den boxen! :) jag är spänd på att hitta en som passar mig bra, känns konstigt med en annan häst men nu har jag alla förutsättningar att hitta en häst som passar mig redan från början, en som jag kan träna, utvecklas och tävla med! Kommer dock ta nån månad till innan jag kan börja provrida hästar då jag måste vara säker på att jag har jobb så att min ekonomi går ihop. Först och främst måste jag ju betala hyra annars har jag ju ingenstans att bo vilket känns som en förutsättning ;) haha

Om lite mer än en vecka ska jag på intervju på ett hunddagis. Jag hoppas verkligen på att få det jobbet för då skulle allat annat i livet klaffa så bra! Då kan jag nämligen jobba kvar med Robin eftersom båda blir tim- jobb och har flexibla scheman! Dessutom kommer jag då tjäna tillräkligt bra med pengar för att lätt klara av att betala hyra, häst, spara pengar och leva lite loppan varje månad. Så håll tummarna för mig nu allihopa!









                                  

                                                                        Jag saknar dig



Livet på en fakking pinne

Vad fan ska jag göra med mitt liv? Ingen aning. Alla frågar och undrar- vad ska du göra nu?
Ja, jag har ingen aning iallafall. Eller jo jag vet vad jag kommer göra om ett par år men fram tills dess då? Letar häst just nu och kommer vell hålla på med det i ett år iallafall. Fasst först måste jag ju faktiskt ha råd med det, så jag har inte vart och provridit någon än. Allt beror på om jag får jobba mer på mitt nuvarande jobb och får jobbet på ett hunddagis. Då kommer jag ha råd med både hyra hemma och häst men det vet jag ju inte om jag får förrens om kanske två veckor, jag pallar fan inte vänta, jag vill att livet ska fara iväg med en jävla fart redan nu förfan!

Imorrn fyller jag nitton år. Känns så mycket och samtidigt så obehagligt lite. Ibland tror jag att jag är sexton fortfarande och ibland får jag för mig att jag är 25, haha! Blir lixom förånad när jag kommer på att jag inte får gå på systemet.



Liet på en pinne, orkar inte skriva mer för jag är trött, heido

Gransnäs och mitt fjortonåriga jag!

Nu är jag här och just nu är jag ledig en stund under dagen, vi kom hit igår runt lunch och sen var det full fart fram till tolv ungefär då jag helt enkelt somnade :) Lite halvtaskigt väder idag faktiskt, dock inget regn vilket är skönt! Men det skulle komma imorrn. Tur att jag köpt en regnjacka för inte alltför långe sen ;) hihi!

Varje gång jag åker på konfaläger så får jag små flashbacks från när jag själv var fjorton år. Massor av roliga som gör mig alldeles fnissig och endel lite mindra bra som gör mig lite vemodig. Det roligaste att minnas är ju hur gammal man tyckte att man var, vuxen, mogen och framförallt INTE för ung för olika saker. Och då menar jag allt från alkohol och sex till att åka iväg på resor med polare och vara ute hela nätterna. Jag tyckte att iallafall endel av killrna var sjukt vältränade och såg vuxna ut. Jag tycket atta jagsjälv såg ut att vara äldre än vad jag var och såg migsjälv som färdigvuxen kroppsmässigt.

Håhåjaja vad fel man hadde. Nu skrattar jag hejdlöst åt migsjälv ;)

Killar i fjortonårsåldern kan säkert vara vältränade och allt såntdär men de är fortfarande pojkar. Väldigt mycket pojkar. Skillnaden på en fjortonårig kille och en 20 årig är stor. Skillnaden på en fjortonårig tjej och en 20 åring är möjligtvis inte alltid lika stor men det finns helt klart en skillnad. Inte en chans att jag inte utvecklats och förändrats i kroppen sen jag var fjorton.

Jag önskar att jag hadde kunnat få prata med migsjälv i bara tio minuter när jag var fjorton. För att få mig att chilla lite, man har ju tid på sig! All såndär vuxenmojjs är inte så viktigt, det kommer ändå senare. Och då påriktigt, inte som nått slags försök till vuxenvärldsliv.





Nu bär det av!

Missade blogga igår! Satsade mer på att bli frisk och sen åkte jag till stallet, fixade grejer hemma inför avresan, kollade upp lite grejer för tatueringen jag tänkt göra i höst osv. I vilket fall så mår jag mycket bättre! Har fortfarande lite ont i halsen men ingen feber eller så, lite trött bara. Idag har jag vart i kyrkan hela dagen och planerat införlägret vi åker på imorrn. Kom hem vid kanske halv fem och sen dess har jag packat.. tog ett bra tag:P nu e jag sjukt hungrig såjag ska vell dra ihop ett par smarriga mackor till middag som vanligt ;) Sorry för tråkig uppdatering men har massa att fixa trots att jag packat klart! Kommer iallafall att ha me mej datorn så kommer kunna blogga, dock inte varje dag antagligen för jag et hur stressigt det kan bli och när man äl kan chilla så vill jag inte sitta å glo framför datorn ;)





RSS 2.0